-
ATT KUNNA LYFTA HUVUDET
Valter har kunnat lyfta sitt huvud när han ligger på mage i ett par veckor i alla fall. Han har alltid varit stark i nacken och kunde redan från början lyfta huvudet från vårt bröst. Nu vid en månad så väntar jag spänt på vad som komma skall, han har börjat titta mer och mer på oss och kan hålla blicken fokuserad ett litet tag och följa med. Men så mycket mer än så är det inte. Jag ler och busar och hoppas på att få se ett leende. När det kommer blir jag världens lyckligaste. Han är en ganska prickig typ för tillfället. Det har han varit några veckor…
-
ATT HA BADAT FÖR FÖRSTA GÅNGEN
Vi tror nog att mycket ska vara som det var med Elsa. Förutom storleken på barnen och att båda kan sova sig igenom ett flyganfall så är det inte mycket som är just likt. Elsa ammade som en mästare, Valter fattar inte hur. Elsa kunde man inte lägga ner från famnen på sex månader, Valter bryr sig inte vart han sover (nu). Elsa avskydde att bada, Valter tycker det är himla skönt. Den där första gången hade han fortfarande sin navelstump kvar, den trillade loss precis efter badet och kvar har vi bara ett granulom som vi (mest Henrik) jobbar på att få bort. Jag tycker det ser fint ut…
-
VÄRLDENS BÄSTA STORASYSTER
Vi har världens bästa storasyster här hemma. Hon älskar sin lillebror så mycket att hon inte vet hur hon ska uttrycka det. Ibland blir det lite mycket, man vill mota bort men samtidigt inte för jag vill inte göra henne ledsen, men hon är underbar. Och allt handlar ju om för mycket kärlek och det kan man ju inte klaga på. Hon säger att han är så söt en miljon gånger per dag; kramar, pussar, ligger bredvid i sängen, vill visa upp honom för hela världen (vi tänker oss en Modern Family-approach där han visas upp som i Lejonkungen, strålkastare som lyser upp honom medan han hålls upp mot himlen…
-
ATT FYLLA 40
Nu har jag passerat 40-strecket. Det gick smidigt men inte helt utan någon liten kris då och då. Det blir ju inte bättre när Elsa frågar hur länge vi har tillsammans och jag svarar “Med lite tur så en 40 år i alla fall.” Och så inser jag att jag måste lämna de mina när de är i min ålder, när de kanske precis skaffat mig barnbarn och då blir det tårar i massor. Jag hoppas jag får leva tillsammans med dem tills jag blir 100 och jag ska göra allt för att slå mina odds och leva längre än någon trott. Det är väl det som är svårt med…
-
SYSKON
Jag passade på att ta lite bilder på våra fina barn när vi var i Falsterbo på min födelsedag. Jag har inte hunnit kolla igenom alla än men här är två fina!
-
EN VECKA IDAG
Tänk att det redan gått en hel vecka sen han kom till oss. Världens snällaste lilla kille. Hittills sover han mest och enda gångerna han säger ifrån är vid blöjbyte och magknip. Men vi får sova på nätterna och på dagarna följer han med på det vi måste göra. Nu är vi ju inga nybörjare så vi tar varje dag som den kommer, fullt medvetna om att lugna, fina Valter (japp, Henriks stavning vann!) kan bytas ut till en stackars magontssökt, skrikande, ickesovande bebis. Men just nu, den här första veckan, har han kanske skrikit 15 minuter sammanlagd tid och sover i sitt babynest vid vår sida hur mycket oväsen…
-
WALTER LINDAHL FÄGERSTRÖM
Så är han här. Walter. Eller Valter. Ett litet nätt pyre på 2,3 kg just nu som ligger och sover sött i min famn. Hela hjärtat exploderar av kärlek. Det gick ju inte som planerat den här gången heller men nu var jag helt på det klara med vad jag inte ville och var inte rädd för att säga det. Jag fick återigen havandeskapsförgiftning men en mild sådan och eftersom jag räknades som fullgången i vecka 37 så var det ingen idé att försöka rädda upp situationen utan vi fick reda på redan från början att födsel skulle ske inom 3 dagar på ett eller annat sätt. Först började de…
-
VECKA 37
Nu är det bara dryga tre veckor kvar. I fredags hade vi vår varannanveckapåKK-dag så vi kollade flöde, tillväxt och sånt där som blodtryck, äggvita och bebisens rörelser. Allt såg bra ut, flödet har fått lite motstånd igen på min egen sida vilket innebär större risk för havandeskapsförgiftning men motståndet var inte större än att det räknas som normalt så jag oroar mig inte. Tillväxten var precis som vanligt, -18%, så han väger ca 2300 kg och beräknas till 2800 och runt en 48 cm. Sen kan ju det där vara helt fel men det vet vi inte förrän han är ute. Vi fick inte se honom för han hade…
-
VECKA 35
Nu är det inte långt kvar! Bebis har ätit upp sig bra och ligger på -18%, vägde 1,9 kg-nånting så kanske runt 300 gram mindre än snittet? Men det är helt OK med mig, då slipper jag trycka ut en vattenmelon. Jag mår verkligen jättebra. Alla på sjukhuset säger att jag ser pigg och fin ut och att min mage är ett praktexemplar med sin rundhet. Jag känner mig finare nu än för några månader sedan men det hör nog ihop med att jag inte gått upp nåt sen sjätte månaden heller, allt som allt är det 7 kg än så länge så kan jag hålla mig runt 10 kg…
-
LITEN FÖR TIDEN
Nu är den här veckan med tre, eller fem beroende på hur man ser det, läkarträffar på KK över. Till skillnad från de senaste veckornas tider så har Henrik kunnat vara med på en del av dem vilket har varit jätteskönt för mig. Det där trygga, lugna behövs, allra helst den här veckan. Första mötet gällde kejsarsnitt eller inte. Det blev inte vilket vi inte alls hade väntat oss. Men läkaren lyssnade på alla våra argument och rädslor men hans rädslor- såsom hjärtsvikt, hjärtstillestånd, kropp som lägger av under operation- slog högre än våra så planen är nu vanlig födsel. Eller ganska vanlig. Han vill inte att min kropp ska…
