-
BRISSUNDS LEKPLATS
Efter att Hillevi hade sovit över hos oss tog vi med ungarna till Brissunds lekplats. En plats till minne av Pigge Werkelins två barn som försvann i tsunamin. Vi tyckte den var helt fantastisk men den var visst inte helt ofarlig. För någon som Elsa, med eld i baken, fanns det massor att göra, men på den just den punkten är Hillevi och Elsa inte så lika så medan Hillevi hellre spelade schack med Henrik på ett jättebräde, hoppade Elsa och klättrade och åkte linbana. Tyvärr var det halv storm så vi frös ganska mycket och stannade inte så länge som vi önskat. Istället åkte vi till en restaurang vid…
-
LUMMELUNDA
Ja, sådär såg vår strand ut. Bara några hundra meter från huset. Lyx. Hillevi sov över hos oss också såklart och det gick så bra. Långt över förväntan. Jag har fått testa Storytel med ljudböcker nu över sommaren så när det var läggdags, vid midnatt sådär, så satte jag på en bok till dem och sen somnade de. Men inte utan att först ha lekt sig trötta ute i trädgården. De skrev brev och lämnade till alla grannar med uppdrag som skulle utföras. Jag hoppas det blev väl mottaget. På morgonen efter tog vi en promenad till nåt naturrum eller vad det var där det fanns klätterträd och gutefår mm.…
-
MOT GOTLAND
Äntligen har redan till Gotland, som bokades 29 januari, blivit av. Elsa var taggad såklart, över att få åka stor båt och att FÅ TRÄFFA HILLEVI! Allt gick smidigt, vägen dit kändes inte så lång med ett stopp i Orrefors på vägen upp och båtresan var smidig. Vi hade bokat ett hus i Lummelunda som absolut motsvarade våra förväntningar. Fint inuti och med en fantastisk utsikt från altanen. Vilka solnedgångar vi sett! Första kvällen var vi bjudna till Hillevis på middag och de där två alltså, vilka hjärtevänner de är. Ingen startsträcka trots att det gått ett halvår sen de sist sågs och redan första natten valde Elsa att sova…
-
DEN ALLRA SISTA DAGISDAGEN
Igår var det Elsas sista dag på förskolan. Hon hade sedan länge valt kläder för dagen och bett mig platta hennes hår. Vi hade varit iväg och köpt avslutningspresenter till fröknarna i form av armband som var omsorgsfullt valda i färger som passade varje fröken. Till barnen hade hon fått lov att bjuda på Piggelin och sen gjorde vi otroligt vackra buketter med ett kort jag gjort med foton från alla hennes år på Ellstorp. Eftersom jag är jag, gråtmild som få, så visste jag att jag aldrig skulle kunna säga det jag ville på plats utan tårfloder och hulkande så jag hade skrivit tre personliga tackbrev med Elsa minnen…
-
ÄTA SJÄLV
Herrn är ju hyfsat självgående nu vid frukostbordet. Gröten byts vissa dagar ut mot smörgås och mer och mer hamnar i munnen. Jag tycker själv jag är hemskt cool med att ge honom bitar, även om jag sitter som en hök och stirrar på honom varje tugga han tar för att vara beredd om han sätter i halsen. Han vägrar fortfarande mat, tydligen helt normal och ska bara väntas ut, men jag hade hellre haft matglatt barn så idag fick han vår middag i bitar på en tallrik och det funkade bättre. Sen toppar vi med ersättning tills han blir mätt. Jag hade ingen aning om att ersättning var fullgott…
-
ATT HA KLIPPT SIG
Sen de här bilderna togs har jag klippt Valle två gånger redan. Det växer som ogräs i värmen! Och han verkar ha ärvt sin fars yviga man som endast växer utåt, aldrig neråt, så all längd uppe på huvudet står rakt ut på sidorna. Så kunde vi inte ha det så medans han satt och mumsade på en smoothie försökte jag fixa till sommarfrisyr. Näst intill omöjligt skulle det visa sig eftersom det enda han var tvungen att göra då var att se vad som hände på hans huvud. Det blev kortare, det blev det, men snyggare? Nja.
-
ATT HA BLÅSOR UNDER FÖTTERNA
Jag önskar verkligen att jag kunde blogga mer men min dator är i så dåligt skick att jag inte orkar med att starta den mer än i nödfall- skärmen sitter ihop med tejp, knapparna funkar inte, den tar en timme att starta, batteriet är dött, jag måste föra över bilderna med sladd, nä, jag orkar inte. Har någon en dator över så tar jag hemskt gärna den så länge den orkar med Photoshop och videoredigering. Valle är på gång med det här att ta sig fram. Han har anammat maskstilen- upp på alla fyra eller knäna, krypa framåt utan att flytta händerna, platt som en pannkaka, flytta händerna, upp på…
-
ATT ÅLA PÅ
Nu börjar det bli fart i de små tassarna och jag inser hur mycket jag måste plocka undan och hur viktigt det är att Elsa städar undan sitt på kvällen. För allt åker ju in i munnen vilket är en synnerligen dålig kombination- komma åt allt, äta allt. I sängen kryper han med knäna, alltså riktigt kryp men på det hala golvet blir det en kombination av ålning och kryp. Det är så kul att titta på honom, hur han förstår mer och mer hur han ska göra. Ett favoritmål är vardagsrumsbordet som han tar tag i kanten och häver sig upp på. Inte så att han kommer upp i…
-
NÄR MAN KAN SITTA SJÄLV
Nu när Valle sitter själv så är det ju hemskt mycket lättare att få nånting gjort här hemma. Sen att det sammanfaller med separationsfasen ger ju inte det största utrymmet men ändå, jag får egentid igen. Hade det inte varit för att han ibland vill rulla runt och sen inte kan sätta sig upp igen så hade jag nog kunnat sitta och äta en hel måltid utan att behöva resa mig upp. Nu har har även börjat stå på alla fyra och gunga och dra sig upp på möbler så vem vet hur det ser ut om en månad? Då kanske sitta och äta en halv lunch ifred är ett…
-
VALBORG
Jag hade visst glömt bilderna från Valborg men bättre sent än aldrig. Den spenderades i Nybro med supergod mat, brasa och lottervinster som barnen otroligt nog gav bort till höger och vänster för att alla skulle få nåt. Ett gäng fina ungar på en fin kväll helt enkelt.
