Elsas utveckling
-
FÖRSTA BESÖKET HOS SKOLSKÖTERSKAN
Idag har vi varit med Elsa hos skolsköterskan. Vi hade fått fylla i ett formulär och Elsa fick prata om hur hon trivdes, vad som var mindre bra, vad hon tyckte om skolmaten och sånt. Sen gjordes hörseltest där hon bara hade ett fel på vänster öra så det blev godkänt. Likaså synen och ryggen var bra. Hon klarade inte nedersta raden på tavlan så om hon inte kan läsa den i tvåan så kanske det blir glasögon. Redan på BVC sa de att hon kunde få glasögon så inget vi inte visste. Hon följer sin kurva bra, har haft en liten växtspurt på längden där hon är något över…
-
DEN ALLRA SISTA DAGISDAGEN
Igår var det Elsas sista dag på förskolan. Hon hade sedan länge valt kläder för dagen och bett mig platta hennes hår. Vi hade varit iväg och köpt avslutningspresenter till fröknarna i form av armband som var omsorgsfullt valda i färger som passade varje fröken. Till barnen hade hon fått lov att bjuda på Piggelin och sen gjorde vi otroligt vackra buketter med ett kort jag gjort med foton från alla hennes år på Ellstorp. Eftersom jag är jag, gråtmild som få, så visste jag att jag aldrig skulle kunna säga det jag ville på plats utan tårfloder och hulkande så jag hade skrivit tre personliga tackbrev med Elsa minnen…
-
STOR TJEJ FÅR STOR CYKEL
Efter att ha letat hos handlare, på nätet och Blocket efter en ny cykel till Elsa gav vi i lördags upp och köpte henne en superfin 20-tums Monark Lill Karin med tre växlar. Den är så fin att jag vill ha den! Matt lila med guldglans på ramen, högglans på skärmarna, rosa inne på hjulen, turkosa slangar och handtag och rosa sadel med turkos krona. Vacker som en dag. Vi överraskade Elsa som blev överlycklig! Så vi tog genast en tur i vårvädret, bort till lekplatsen där vi satt på en bänk i solen och åt årets första glass och beundrade cykeln. Nu äntligen kommer hon kunna cykla med oss…
-
ELSAS FÖRSTA EMAIL
Ja, men ni ser ju. Det går ju inte att vara stoltare! Häromdagen ville hon tacka mormor för hårspännena hon fick på posten och kom på att hon kunde ju mejla. För hon vet hur man gör stora bokstäver på telefonen så hon kunde fixa det själv. Hon har skrivit allt själv men jag hjälpte henne med några mellanrum och punkter. Vilken stjärna vi har!
-
ATT HA FÅTT SIN FÖRSTA “LÄSA LÄTT”-BOK
I Alla hjärtans dag-present fick Elsa en bok utav oss. En läsa lätt bok, extra lätt tror jag till och med den hette. I den är det lätta meningar och bara stora bokstäver. Och hon blev så glad. Så otroligt glad. Så hon läste den både för mig på morgonen och sövde Henrik med den vid läggdags. Hon är så duktig! Det är såklart svårt att veta hur dubbla konsonanter ska uttalas och hon har svårt för Ä, Å och D, V men annars går det som på räls. Hon läser på allt. Pizzerians erbjudande, allt i lådorna i köket, tiggarnas lappar på torget, spelen i App Store. Vår stora,…
-
TITTA! HON SKRIVER!
Jo. Jag får väl ta tag i det här nu. Lusten är inte riktigt tillbaka men jag känner ett dåligt samvete mot Bönan. Hela denna blogg handlar om Elsa. Den borde numera handla om Bönan också. Så jag biter ihop och börjar skriva. Fast just denna post handlar inte det minsta om det nya livet. Men kanske nästa? Vi hade ju med kameran hem men är så rostiga på att använda den att det inte blev så mycket dokumenterat men påskkärringsgången, äggletarjakten och studsmatteihopsättningen- allt det där kom med i alla fall. Annars då? Vi förlorade huset i Dalby pga försenat lånelöfte. Det sög. Vi ville verkligen ha huset i…
-
ATT HA SKAFFAT LÅTSASKOMPIS
Nu har Elsas första låtsaskompis anlänt. Jag har väntat för många av hennes vänner har haft ett tag men nu så har Elsa också en. Det är hennes storasyster men jag vet egentligen inte om hon skulle klassas som en riktig låtsaskompis eftersom Elsa är fullt medveten om att hon inte finns. Och hon pratar inte för sig själv med Syster. Det är inte på det viset. Frågar jag vad systern heter så säger hon bara Ingenting mamma! Hon finns ju inte!. Det är mer att om något har hänt, som när det var en stor jäkla krock här under härom helgen och hela kvarteret blinkade blått, då hade hennes…
-
ATT BÖRJA LÄSA OCH SKRIVA
Elsa har ljudat ett tag nu och vi hjälper henne och frågar henne ibland vad det står på registreringsskyltar och så men hon är fyra och vi vill inte stressa fram något eller att hon känner sig stressad och sen inte vill mer. Så vi har inte lagt så mycket krut på det där med att läsa utan egentligen pratat mer om att räkna som hon tycker är kul Fråga mig vad nåt blir, mamma? – Ja, vad blir 3 plus 2? -Mummel, mummel, mummel….FEM!!! Sitt namn har hon ju skrivit sen hon var strax över tre och sen har hon suttit och skrivit bokstäver allt eftersom hon lärt sig.…
-
ATT KUNNA KNÄPPA
Ja, ni märker ju att bloggen inte uppdateras så ofta längre. Jag fotar knappt och känner mig inte inspirerad så tills lusten kommer tillbaka så får det vara tyst här. Henrik tycker det är himla tråkigt för det är vår dagbok över vårt liv, en present till Elsa som hon förhoppningsvis kommer älska som stor så jag tror säkert det kommer mera någon gång framöver. Men tills dess får jag ju ändå fortsätta lägga upp milstolpar, som idag när jag hämtade på dagis och tösabiten kunde knäppa med fingrarna. Sånt ska ju läggas upp och lämnas kvar. Det är stort och som hon längtat efter den här dagen.
-
ATT KUNNA CYKLA UTAN STÖDHJUL
Idag gick de två ner för att öva på att cykla utan stödhjul. Den förra gången jag skrev om var den första och enda hittills så vi tyckte det det var dags att öva igen. Henrik skulle bara slänga soporna först så han gick in i soprummet och när han kommer ut igen så cyklar Elsa förbi honom. Och sen var det klart. Hon vände, tog fart med fötterna och cyklade varv på varv runt innergården. Så de gick ut på cykelvägen och cyklade ett varv runt kvarteret. Inga problem. Så jag gick ner och så cyklade vi alla ner till stan och lekte i en park och sen cyklade…
