Igår hade de haft ett prov i skolan, läs- och skrivprov, som jag utgår var för att avgöra deras kunskaper. Elsa och en pojke var de enda i klassen som klarade provet så nu ska Elsa få specialundervisning med böcker att läsa och så. Klart man blir stolt som en tupp, vi har hjälpt henne på vägen men det mesta jobbet har hon gjort själv. Det är ju samtidigt ingen tävling, jooooooo det är det och vi vann! Nä, skämt åsido, vi har inte pushat henne alls för vi vill inte att hon tappar intresset och de är i skolan för att lära sig saker så om hon kan allt…

(Nu ska vi se om det går att blogga från mobilen. Funkar det kommer jag uppdatera mycket oftare.) I fredags när Elsa kom hem från skolan gick hon och hämtade den här lappen i sin väska. Det visade sig att när hon skulle gå hem hade fröken sagt till henne att inte glömma titta i väskan. Och gömd däri låg alltså den här lappen. Hur sött? Elsa vet inte riktigt vem Mattias är men hon sa att hon skulle fråga en pojke som kunde vara rätt person. I mitt huvud har det gått till så här: en liten pojke säger till fröken att han behöver hennes hjälp att skriva ett…

Så kom den och gick, dagen jag varit så nervös inför. Elsa har inte varit en gnutta nervös, bara förväntansfull och lycklig. Hon valde en ryggsäck med nån prinsessa som jag glömt namnet på, som glittrade och var alldeles lysande lila, hon fick två fina pennskrin fulla med saker av mormor och morfar som hon omsorgsfullt lade i sin väska och som tagits fram och testats lite varje dag och visats upp för kompisar på besök. Kläderna var bestämda sen länge och frisyren likaså. Jag hade fått göra en almanacka åt henne redan 10 dagar i förväg så hon kunde stryka varje dag vid läggdags och räkna ner tills när…

Elsa gillar sina hjul. Sin cykel, sin skateboard och sina inlines. Nu har vi koncentrerat oss på inlines i ett halvår och igår var det dags för att gå en liten skola i skateboardåkning. Bryggeriet har både Tösabidarna som bara är tjejer som åker och sen blandat då i Stapelbäddsparken där vi var igår. En kille lärde Elsa grunderna och sen slutade de efter 1,5 h med att åka i skålen. Om det heter så. Ner för en backe helt enkelt. Fast inte själv utan med handhållning, hon måste öva först. Tänk om man själv hade varit sådär cool som sexåring. Jag hade nog inte vågat men några grejer vi…

Elsa meddelade att hon nu förstått varför det heter att man kallbadar. För Elsa hade bara ett önskemål inför helgen och det var att få åka till stranden efter Kalvinknatet och med 24 grader varmt så gick vi ner efter att hon och pappan sprungit sitt varv. Det blåste halv storm men vindarna var varma så det gjorde inget och Elsa gick glatt ner i vattnet, rakt och, och doppade sig. Som om det var 22 grader i vattnet och inte 14. Det fanns många fler modiga vuxna och barn som gjorde henne sällskap (även om de vuxna nog mest var modiga för att barnen krävde det) och så den…

I lördags hade Elsa uppvisningstävling i cheerleading. Det var 449 flickor och en pojke som hade kommit till Malmö för att visa upp sig och bli hejjade på och få belöning i form av medalj. Vi hade inte riktigt fattat att det var så stort så det var ju trist att ni som ville komma inte blev inbjudna. Men det ska vara nån våruppvisning också så kanske då. Elsa älskar uppvisningarna! Går igång som bara den på att stå i fokus och få jubel. Jag tror hon utan problem skulle kunna gå ut på mattan själv och köra sitt race utan en tanke på den fyllda stadion. Det är så…

De där två är bästa vänner. Alltid tillsammans. Tänk att Selma blir 13 år. Astrid ett halvår yngre. Vi vet ju alla vad det betyder när de börjar komma upp i åren. Vilken tur för oss att vi har de två katterna som kommer bli äldst i världshistorien. Något annat är otänkbart. De är familjens älsklingar. De stannar här.