Den 15 juni gick Elsa ut ettan. Jag gick och lyssnade på hennes klass när de sjöng i kyrkan och som vanligt föll alla dessa tårar på mina kinder. Det är så fint med skolavslutning. Elsas fröken tackade för sig och Elsa kommer sakna henne. Varje gång jag träffar Ingrid säger hon att vi har världens finaste tjej, att hon är så varm och go och så smart. De gillar verkligen varandra de där två. Men nu har hon slutat och Elsa gav henne blommor och ett litet hänge till det halsband fröken alltid bär. Som Elsa gått och funderat ut alldeles själv och åkte och köpte.

Hittade den här på nätet och tänkte att den kunde vara rolig att titta tillbaka på när Elsa blir större. 1. Vad brukar mamma alltid säga till dig? – Att hon älskar mig. 2. Vad gör mamma lycklig? – När hon får vara med mig och Valter. 3. Vad gör mamma ledsen? – När jag säger till henne Snälla bli inte arg. 4. Hur får mamma dig att skratta? – När jag har hypnotiserat henne och hon säger allt fel, som när jag pekar på katterna och hon säger att de är min lunch. 5. Hur var mamma som barn?  – Hon tyckte om att gå på gymnastik och sporta,…

Så stod det på inbjudan vi skickade ut till Elsas kalas och det var precis det det var, plus disco. Alla ungarna hade varit supertaggade, pratat om det i skolan till Elsas stora förtret (…jag vill inte att de säger nåt, mamma, tänk om nån av de andra blir ledsna då…) och idag kunde de inte hålla sig för det skulle bli så kul. Vi var där i god tid, för god tid vilket vi inte kan rekommendera för väntetid på kul är en dålig idé, men de bytte till bowlingskor och sen fick vi två banor. Alla pojkmammor ojade sig och undrade om vi verkligen skulle fixa det med…

Här kommer lite bilder från bakpartyt Elsa hade. Det blev väldigt lyckat och alla ungar bakade glatt och sen när det kom till att dekorera dem så blev de som tokiga och gjorde massor med häftiga kreationer. Även jag gick loss med kristyr och Non-stop och hade mysigt med ungarna. Det var inga problem att ha fem barn här så länge vi höll dem sysselsatta, det var när pojkarna inte hade bestämda saker att göra som det blev svettigt med dem lekandes krig och kastandes grejer överallt, hoppandes i sängen och fastän jag sa till massor med gånger att de skulle slå sig så fortsatte de till en av dem…

Jag hittade den här boken inne hos Elsa när jag städade. “Elsas bok till Tånten” heter den. Hon vet att det inte heter Tånten men har man sagt nåt i 5.5 år så sitter det väl i. Det hon har skrivit är: Labyrint  (ska vi köpa till henne från gammelfarmor och farfar) Rullskor  (har farmor och farfar löst) Othello (tänkte vi köpa) Kalaha Örhängen med döskallar Pyssel Jag får välja leksaker på BR Pennor Dagbok (har vi köpt) En picknick med min mamma När jag läste den sista punkten så öppnades tårkanalen kan jag säga. Fina, fina barn. Den ska jag ta och göra nåt riktigt mysigt med min underbara…

Nu har det snart gått en hel termin av Elsas första skolår. Det blev inte så illa som vi hade trott och herrejösses så tacksamma vi är för det. Det är inte längre oskyldigt och mjukisbyxor och hopprep i skolan, antagligen ingenstans. Det är ett tufft klimat där man snabbt måste visa sig stark och där de får höra ord jag hoppades skulle komma långt senare. Men där jag trodde att det var mer sånt på den här skolan så har jag nu fått inse att det inte spelar någon roll vart man är, om det är här eller rika Limhamn eller öländska Glömminge, det tuffa är en del av…

Varje dag frågar jag hur det varit i skolan och vad de har gjort? I det tycker man ju att barnet borde berätta om något ovanligt eller speciellt hänt men det har det aldrig. Elsa är Elsa och minns knappt vad som hänt under dagen. Igår var samma visa. Inget särskilt hade hänt. På kvällen när jag läst godnattsaga säger barnet Du får inte bli arg nu, mamma, men jag kom på en sak som hände. Jag fick kvarsittning idag. Jag känner att både jag och Henrik kanske inte tog emot det på rätt sätt för vi började gapskratta men det är så himla typiskt Elsa att få kvarsittning för tramsande. Såklart…