Idag hade jag äran att få sitta med den här söta bönan i famnen. Som någon annan skrev- man känner hur livmodern drar ihop sig. Tur hon kommer hit snart så jag kan få se hennes vackra, mörka ögon också, sömntutan.

Gårdagen bjöd på en koja i köket där alla fick plats. Det var massor med nallar och dockor, föräldrar och ett barn, kuddar och täcken. En plats att få svårt att andas och svettas som en tok på samtidigt som vi läste böcker.

På väg till affären såg Elsa en skadad hare som låg och tryckte vid husväggen. En timme senare låg den fortfarande kvar så vi ringde Djursjukhuset som sa att vi kunde komma in med den. Henrik tvekade inte utan tog på sig vantar och utrustade sig med en handduk och kartong och så gick han ner och tog upp det vettskrämda, skadade stackars djuret. Elsa fick sen följa med till veterinären för att säga hej då och önska den bättre lycka på de sälla jaktmarkerna.

Den här helgen är den sista någonsin som Folkets Park har sina karuseller. Hemskt tycker vi så för att säga ett sista hej då så hade vi bokat biljetter till en cirkusföreställning om tandtroll och sen skulle vi åka karuseller dagen lång. Vi hade inte räknat med att cirkusen skulle skrämma slag på barnet så till den grad att tårarna sprutade och hon fick fullständig panik. Så själva teaterbesöket blev inte så långvarigt för oss men det gav oss mer tid till lekplats och åkning. Teatern var från 4 år och dit är det ju bara 4 mån men vi hade inte räknat med att det skulle vara mörkt och…

Idag var det jättefint väder vid hämtning så jag hade med mig bröd till fåglarna och så åkte vi till parken för att mata dem. Det visade sig att det var gourmetfåglar som inte gillade smörgåsrån men fiskarna gjorde så det blev bra ändå. Sen tyckte Elsa att det var dags att gymma så vi hamnade på ett utegym där hon körde loss ett bra tag och underhöll en äldre dam som satt bredvid. Såna här små tillfällen ger energi till det mörka som snart komma skall.

Tidigt igår morse väckte jag och Loppan pappan med sång och frukost med paket på sängen. Det var nog lite tidigt tyckte han för väl hemma från jobbet somnade han i soffan. Men inte så länge eftersom vi fick middagsbesök som vi bjöd på bakad potatis (nåja, halva blev klar iaf) med två röror och till efterrätt en frusen superdupergod cheesecake. Kladdkakebotten med passionsfrukt- och jordgubbstäcke. Mumma! Nu avslutar vi dagen med en whiskey i soffan och några avsnitt “Lie to me” och vips var han 36!

Igår åkte vi till stranden i Lomma för att bada vad vi antar är årets sista bad och flyga drake i stormen. Drakflygandet gick jättebra, Henrik gjorde många tappra försök genom att stå stilla och vända den mot vinden med blandat resultat. Elsa tog helt enkelt draken i näven och kutade runt som en tok med bättre resultat. Elsa rusade runt medan Henrik försökte ducka för en drakattack. Efter det var Elsa svitt såklart så vi badade. Eller vi badade kanske inte, vi tyckte det var kyligt i vattnet men barnet hoppade och slängde sig som om det vore 22 grader. Låt oss ha sommar i minst 3 månader till!

Äntligen har vi fått tillbaka lusten att göra fint. Sen Elsa kom har vi struntat i det helt, antagligen eftersom vi vill ha hus och då planerar man ju för att boa sig i det men med det har det också kommit en rastlöshet, en känsla av att vårt hem inte riktigt är vårt. Husjakten tar för lång tid så nu bestämde vi oss för att göra som vi vill, trivas här för hur kort eller lång tid vi stannar. Vi började med hallen. Hittade den billigaste av tapeter och med vår rabatt var det en stöld. Vi fick 6 rullar och lim till samma pris av en rulle av…

Ses man så vansinnigt sällan som vi gör så får man passa på när släkt finns inom räckhåll. Igår körde vi upp till de arbetande med förbeställd pizza och sushi. Molnen sprack upp och vi kunde sitta ute bara vi klädde på oss koftor och byxor. (Japp, hösten är här.) Vi funderade ett tag på att låta Elsa sova över, något hon alltid vill numera, men sen insåg vi att det skulle ta alldeles för många timmar från det jobb som utförs i Häljarp för tillfället så vi stannade till läggdags och åkte hem sen.

Vi har gjort festvialen också. Det bästa var en gammal sillabåt som vi åkte med Malmö Museer i kanalerna kring Malmö. Superintressant. Elsa har pratat om att åka båt så himla länge så jag var helt i gasen. Allt som gör henne lycklig gör mig tusen gånger lyckligare så jag hade små fjärilar imagen eftersom hon nu, NU skulle få åka sin första båttur! Vad tog det? Tre minuter till hon började fråga när hon fick hoppa av? Den ungen har ju sinne som en fladdrande fjäril, det tar inte lång tid att byta fokus. Mysig båttur i kanalen medan museiläraren pratar om det gamla Malmö var alltså inte rätt.…