ATT HA FEBER I TRETTIO GRADER

Jo, men vi hade ju besök förra veckan av småkusinerna som skulle iväg på en härlig tur till Italien. Tyvärr ville deras baciller inte åka med utan de valde att stanna kvar hos oss istället vilket ledde till att natten efter låg jag vaken med ont i halsen och feber. Sen kom dunderförkylningen och nu de här varma dagarna så har jag legat i en kokande lägenhet med 38,5 i feber och 31 grader ute. Och gravid. Jodå. Det har varit kul. Jätte. Henrik fick också ta del av bacillerna men han blir sämre och sämre i detta nu så det sitter fint sista semesterveckan. Men vi kan ju inte vara sjuka för Elsa måste få ha kul så det är bara till att bita ihop. Hon är iaf inte sjuk utan pigg och rask och drar iväg oss på äventyr.

Igår var det olidligt och febern hade varit borta i två dagar så vi tog oss alla ner till stranden. Där låg vi sen och flöt runt i det varma vattnet vilket var välbehövligt för min kropp. Jag tror inte jag hade klarat en dag till av den där värmen för allt svullnar ju upp och sen plussar man på en dunderförkylningen på det och så har man en mindre katastrof. Barnmorskan rekommenderade badande för att få ner kroppstemperaturen och jag tog henne på orden.
Det var inte den smidigaste stranden för mig så när jag skulle komma upp på bryggan igen så hjälpte Henrik mig upp. Lätt som en kissunge i vattnet tänkte vi. Det stämde inte riktigt. Det finns tydligen ganska tunga kissungar också och igår kväll utvecklade han ett ryggskott eller en nackspärr så imorgon har han tid till naprapaten eftersom han går som en stelopererad.

Så det är det vi gör. Flåsar, pustar, snorar, hostar, klagar. Och som en extra gåva till mig själv idag så gör ju hostan att jag spyr mest hela tiden. Som på Indiska idag efter mitt sista jobbesök. Då fick jag spy i min väska. Nöden har ingen lag. Och jag numera ingen väska.