ATT HA VARIT HOS DOKTORN

Efter en hel del samtal och en timmes telefonkö hos vårdcentralen så fick vi träffa en läkare. Han kollade hennes öron, hals, lymfkörtlar och lyssnade på hjärtat och kunde inte alls förstå vad vi gjorde där? Och ingen feber hade hon heller. Vi berättade att hon visst hade det, 40+ varje dag men nu hade hon precis fått Alvedon så det var därför. Och hon var sjuk för hon har varit hemma 4 av 6 veckor. Jadå, säkert beroende på dåligt immunförsvar efter den första influensan och sen kan man ju inte räkna in vattkoppor, det är ju en annan sjuka.

Så vi fick snabbsänkan kollad som vi ville och en förbryllad läkare kom tillbaka och förstod ingenting. Skyhög sänka och inga symptom. Men du måste ju ha ont någonstans? Och det har hon ju. I huvudet, ögat och ibland i halsen. Elsa klagar aldrig så man får själv leta efter fel. Men som att hon tar i när hon ska svälja, det måste ju vara ett tecken?
Han konstaterade bara att hon hade en rejäl infektion och att med tanke på de där 4 veckorna hemma så var det dags att ta i med hårdhandskarna mot sjukorna så hon fick antibiotika i 10 dagar. Hade det inte varit för dem hade hon inte fått någon medicin utan bara vänta ut det. Jag känner mig väl inte direkt lugnad av att han inte hittade något fel och faktum kvarstår att hon förra gången och idag har 40-41 graders feber utan andra symptom men det är väl normalt. Tror vi han försökte säga. Han sa i ärlighetens namn inte så mycket.

Vi tänkte tvinga oss till en ny snabbsänka på onsdag-torsdag så vi får se att Kåvepeninet hjälper.

Ja, och Elsa var nöjd med besöket för ett hack i fingret betyder ju leksak av sköterskan och denna gången fick hon en råttis. Kan bli förvirrande här hemma med två såna…