Pippifåglar

Jo, datorn är ju på lagning och jag hoppas den kommit fram för jag har inte hört ett pip från Asus. Inte att de fått den, inte att de arbetar på den, inte att den är på väg tillbaka. I början gick det bra men nu saknar jag den. Har foto och bild-behandlingsabstinens och det hade väl gått om om Henriks datorn kunde ha Photoshop men av någon märklig anledning funkar det inte. Gissar att det är samma anledning till att MSN inte funkar på den heller? Men där har ni orsaken till den högst ofrivilliga pausen i bloggandet.

Inte för att här händer så mycket. Henrik är mest krasslig och vi andra har klarat oss undan. Jag har jobbat hela helgen och den här helgen var tung, Elsa verkade behöva mig och grät fruktansvärt och vägrade släppa mig i lördags och det sitter i mig som en tagg hela tiden jag är ifrån henne, även om jag vet att det blir bättre. När jag ringde för att höra hur det var lite senare började hon storgråta “Mamma! MAMMA!” i telefonen och nej, såna dagar klarar jag mig utan. Nu saknar jag henne så mycket och vi tog en lång kramstund i soffan före läggdags idag.
Vi passade på att ha en mysig förmiddag i alla fall. Ute var det strålande sol så vi tog en hel påse med bröd och cyklade till parken för att mata fåglarna. Elsa tyckte det var jättekul och matade en sisådär 100 fåglar av olika slag, allt medan far höll sig på behörigt avstånd från oberäkneliga fjäderfän.