KANSKE SISTA SOMMARDAGEN

Vi har alltså bytt kakel i köket. Bytt mörkt-som-i-en-grotta mot ljust-som-en-sommardag. Vi tog bort dimmern till spottarna eftersom den aldrig användes och nu när vi sakta och brytare för brytare byter alla strömbrytare och kontakter mot gammeldags svarta så blev vi snåla. (Så närmsta året eller så kommer vi ha olika färger i lägenheten. Så är det.) Eller, ja, den användes ju inte som sagt så det blev väl win-win. Nu visar det sig att med granitgrått kakel behövs allt ljus man kan få men med vitt kakel så kan det kännas lite för ljust tom. Inget som vi kommer ändra men en dimmer hade varit grejer det. Det här kakelprojektet skulle ta kanske en vecka tänkte vi. Två dagar stod det men med två små så beräknade vi en vecka ungefär. Fyra veckor senare är vi inte klara. Det är smågrejer som att skåpen plötsligt måste flyttas 5 millimeter till att elen aldrig blir rätt till att strömbrytaren är felkonstruerad osv. Vi håller helt enkelt på att bli lite smått galna så jag bestämde helt sonika att helgen som gick inte fick spenderas alls i köket och bara läggas på ungarna. Sagt och gjort, vi var i lekparken vid åtta på morgonen, hade picknick, spelade kort, målade i böcker och fixade manikyr. Drömde om hur Elsas rum skulle kunna se ut om hon fick bestämma (inspirerad av oss minsann), såg lördagsfilm och somnade tillsammans i soffan.

På söndagen var det nåt tyskt hällregn där blixtrarna näst intill framkallade epelepsi så vi spelade lite mer kort och städade. Elsa kom på att hon vill ha loppis så vi plockade ihop en kasse med grejer att sälja i Folkets Parks Barnloppis den 4 sep. Sen cyklade vi en mil när solen kom fram och hann precis hem igen innan nästa oväder kom. Alltså precis innan det kom. Medan vi stod i hissen upp öppnade sig himlen. Så precis.

Ja, just ja. Vi åkte en runda till hamnen i lördags och njöt av sensommarsolen. Sånt där som ger extra energi.