DEN ALLRA SISTA DAGISDAGEN

Igår var det Elsas sista dag på förskolan. Hon hade sedan länge valt kläder för dagen och bett mig platta hennes hår. Vi hade varit iväg och köpt avslutningspresenter till fröknarna i form av armband som var omsorgsfullt valda i färger som passade varje fröken. Till barnen hade hon fått lov att bjuda på Piggelin och sen gjorde vi otroligt vackra buketter med ett kort jag gjort med foton från alla hennes år på Ellstorp. Eftersom jag är jag, gråtmild som få, så visste jag att jag aldrig skulle kunna säga det jag ville på plats utan tårfloder och hulkande så jag hade skrivit tre personliga tackbrev med Elsa minnen och känslor inför varje fröken. Men det där kan jag ju inte ge mamma, du skriver så fint så alla kommer börja gråta! var Elsas kommentar. Om de gjorde det eller inte fick vi aldrig veta för de sa samma sak, det var bäst att de läste hemma så de kunde gråta ifred.

Fröken Anneli har en särskild plats i vårt hjärta och hon har länge undrat hur de ska klara sig utan Elsa och nu satt hon fastklamrad vid henne med tårar i ögonen och sa “jag förstår inte Elsa, hur ska vi klara oss utan dig?”. Jag tror verkligen hon menade det. Det kändes uppriktigt och sant.
Elsa sa att det kändes sorgligt att lämna sina kompisar. Fast hon och Sofia ska fortsätta ses så så farligt var det ändå inte. Och Elsa är väldigt spänd på att börja skolan- träffa Hanna-Clara på fritids och skolgården, gå i samma klass som kompisar kanske, att gå i en jäääättestor skola. Allt blir nog bra men först: 8 veckors semester!!!