ETT FÖRSTA FÖRSÖK ATT TA SIG FRAM

Det är tur att jag har bloggen så jag kan gå tillbaka och se hur det var med Elsa för jag minns inte alls de där milstolparna man tror man aldrig ska glömma. Sen ska man inte jämföra barn eftersom de utvecklas så olika men det är fantastiskt att ha den här dagboken över våra liv.

Nu när man lägger Valter på mage så börjar knäna gå och han tar fäste med blicken på något och vill ta sig dit. I måndags kom han faktiskt fram nån cm eller två men han lyfter inte sig upp på sträckta armar än och då är det såklart svårt att åla. Men han gör sitt bästa och har vi (o)tur så fattar han galoppen snart.
Han ska bara sitta upp nu, inte läggas lutande mot kudde och igår tog han sig upp själv till sittande. Varade någon sekund innan han blev till fällkniv men det betyder att vi inte kan låta honom sitta mot kudde själv utan att man byggt upp ett mjukt fort runt om.
Han vill också stå upp, drar sig upp och ställer ner hela fotsulan på bordet. Han är rak i ryggen och flyttar fötterna framåt lite lite. Han får gärna ta det lugnt med de där grejerna. Gå gör vi efter året eller så. Tänk på att jag ska vara hemma i över ett år till, jag vill inte ha en vild 7-månaders som kutar runt. Maja hade det då Hanna-Clara började gå vid 7 månader och det var inte kul så nej tack, vi väntar gärna.

https://youtu.be/hwI5mKV_Aek