ATT HA GJORT LISEBERG

Nu är vi hemma igen efter två nätter i Göteborg. Vi hade tur med hotellet den här gången också. Det låg precis vid vattnet och var ett gammalt varv. Det verkade ganska fullbelagt och vi hade blivit uppgraderade till familjerum så istället för att knö ihop oss i en 160 cm säng som var planen (vilket vi ju har hemma så det går) så hade vi fått stort rum med 180 cm säng och sängar som fälldes ut från väggen. Elsa hoppade från översta våningssängen och hade koja men sov där nere, hon var väldigt nöjd. Det var vi alla. Igår vaknade vi tidigt av att det var ungefär hundra grader i rummet, solen låg på och det var liksom en vägg som var bara fönster, jag vet inte om det var därför för vi hade ac-n på högsta men det gjorde att vi var nere till frukosten redan vid åtta och på stan vid 10.

Först gjorde vi Femmanhuset och åt lunch där innan vi åkte till Liseberg till öppningen vid 13. Elsa var så förväntansfull och så lycklig! Vi hade köpt Expresspass där man får åka alla karuseller och gå före kön på tre. Förra året var Elsa under 110 cm och därför portad från de hon ville åka allra helst. I år var hon nästan 120 cm på den där mätpinnen och fick därmed åka Flumeride, Lisebergsbanan och Kållerado. Det var de vi valde som express också och vi började med Flumeriden. Jag är en bra väskvaktare så jag koncentrerade mig på det. Elsa och Henrik åkte och när det är hennes första gång blir jag så nervös- tänk om hon blir rädd? Börjar gråta? Men icke. De kom ut garvandes från karusellen och Elsa ropade “Mamma, får vi åka en gång till?!!”  medan hon sprang förbi och till kön igen.

Så, de började med att åka Flumeriden kanske fyra gånger. Sen skulle hon äntligen få åka Slänggungorna som var upphov till så mycket tårar förra året. Nu var hon lång nog men när karusellen drog igång satt vårt barn med hängläpp och armarna i kors och muttrade “bäbiskarusell…” Hon testade flera av de andra karusellerna på barnavdelningen men det var bara att inse, hon är en fartdåre och en modig rackare som inte längre hade något att hämta på Kaninlandet. Så mot Lisebergsbanan. Jag vågade inte ens titta när de åkte, så rädd för att hon skulle bli ledsen i den stora bergodalbanan, Europas högsta. Därför var jag inte heller med när jag plötsligt blev omsprungen av barnet som vrålade “IGEN!!!” och sprang direkt till kön för att åka igen. Det gjorde hon fyra gånger på raken. Sen åkte de mer Flumeride och mer Lisebergsbana och plötsligt hade nio timmar gått och det blev kallt så vi åkte hem.

Väl på hotellet somnade vi alla inom ett par timmar och i morse höll vi på att missa frukosten pga vi bara sov och sov och sov. Och ute öste regnet ner så vi var glada att vi valt rätt dag för vårt besök.
I augusti åker vi nog dit igen.

Förresten, våra ombyten gick åt då en fågel första bajsade över hela Elsas bröst och sen tappade en fågel en pannkaka med sylt och grädde rakt i mitt ansikte som sen landade på min vita tröja. Så kan det gå.

https://youtu.be/LBZvhisrKaE