ELSAS FÖDELSEDAGSKALAS

För några veckor sedan hade vi Elsas 5-årskalas. Mycket efterlängtat av alla eftersom sjukdom gjorde att vi fick ställa in det första med två timmars varsel. Men den här gången blev det av och fler kunde komma så det blev perfekt.

Vi bjöd på snögubbepizza (6-åringarna: SNÖGUBBAR SER INTE ALLS UT SÅ! DE ÄR VITA! ÄT INTE GUL SNÖ!) först, sen lekte de som vettvillingar i nån timme, sen bjöd vi på blå frostig dricka (snart 6-åringen: JAG ÄLSKAR INTE DETTA!), glass som såg ut som smält snögubbe (6-åringarna: VI SKULLE FÅ SNÖBOLLAR JU!!!) med marshmallows som såg precis ut som snöbollar.

Sen hade jag målat en Olaf-snögubbe som vi satte morötter på och såklart skattjakt efter godispåse. Elsa var otroligt nöjd med sitt kalas och jag hade beställt ballonger från Kina redan i november så alla kunde få en Frostballong med sig hem.

Nu var ju både Henrik och jag riktigt, riktigt krassliga och stod och höll i oss i köksbänken halva tiden för att orka med men det här året var riktigt tufft jämfört med förra. Jag längtar INTE efter en sex-sjuåring, de verkar hemskt griniga och svåra men trots alla klagomål så verkade alla ha haft kul och det roliga var att när jag hämtade på dagis några dagar senare så berättade föräldrarna om hur kul barnen haft det så det värmde. Och att Elsa har pratat om det flera gånger sen dess gör det värt allt. Då glömmer man bort alla små besvär längs vägen. Men jag fattar de som har kalaset på lekland. Nu gör jag det.