ATT HA EN HALLOWEENHÄXA

I söndags gick Elsa på Halloweenkalas. Hennes första. Och som hon hade sett fram emot det! Jag hade funderat lite på om vi skulle ha ett men tänkte nästa år, nästa år är bättre, men sen kom Melvins inbjudan så då behövde jag inte fundera mer på det. Men det som slog mig var att det här är ju sista året som alla hennes kompisar går på dagis. Nästa höst har hon skaffat nya men dessa som hon går på fester med, som hon leker med på fritiden, som hon frågar efter varje morgon- i sommar slutar de. Sorg! Ingen mer Melvin, Hillevi, Matilda, Milena, Abraham eller Adrian. De är ett bästisgäng som heter duga. De var tex bara tre från dagis på Melvins kalas (Matilda, Hillevi och Smurfen). Så på hennes kalas i år blir det den vanliga ligan, nästa år får vi se.

Men iaf, till detta kalas var jag lika taggad som Elsa. Köpte vit färg till ansiktet och gjorde huggtänder och smetade läppstift som en riktigt hungrig vampyr skulle haft det. Elsa var nöjd men varför hade jag inte gjort ärr? Jag gjorde ärr sist??? Så jag lovade att imorgon, onsdag, då de har Halloweenfest på dagis, då ska det vara blod och ärr över hela fejset. Eller ärr iaf.

Fast jag lockar inte hennes hår igen. Åh, vad hon älskade att få lockigt hår. Jag ser precis ut som dig mamma! Fast hon har nån märklig kvalité på det så det var nästan omöjligt att få det lockigt eller att fastna. Märkligt.

Men visst var hon fin? Läskig menar jag. Läskig.