ATT SITTA I SIN EGEN SOFFA

Nu är vi tillbaka i Malmö. Kom inte hit förrän vid sju eftersom vi valde att åka till Slottskogen och leka i en fantastiskt fin lekpark som heter Plikta. Tre gånger större än någon i Malmö och såklart massvis gånger finare läge, mellan träd och klippor. Vi visade Elsa vart vi bodde när vi träffades och pekade ut våra hus för henne. Visade fik vi brukade gå till och platser vi brukade besöka. Jag hade glömt hur vackert Göteborg är. Allt är så vitt och rent, så mycket vatten och så många träd. Vackra klippor och grönskande parker. Jag har glömt varför vi någonsin lämnade stället? Men både Henrik och jag har alltid sagt att staden kändes mer hemma än Malmö. Efter 13 år här så säger vi ändå inte “hem” när vi kommer hit, den känslan är alltid någon annan stans. Vi blev kära i Göteborg på nytt. Alla hus är så fina, människorna så trevliga och platserna så många att se. Vi satt och funderade över hur livet skulle sett ut om vi stannat där, eller om jag hade flyttat upp istället för han ner? Vem vet? Elsa hade pratat en annan dialekt i alla fall.

Hon hittade en lekkompis där i Slottskogen så vi stannade ganska länge. Och på vägen hem drack vi en kopp kaffe hos Totte som gav oss lite hallonbuskar så vi stannade till även på lotten och sen var klockan så där mycket igen. Men Elsa har haft sitt livs helg, det första hon sa när hon vaknade var att hon ville tillbaka till stället där kaninerna var. Och när vi gick från hotellet vinkade hon och sa Hejdå världens bästa hotell! så vi är helt säkra på att barnet är nöjt och belåtet. Precis så som vi ville att det skulle vara.

http://youtu.be/sL8Y18iuXTc