ATT HA KLIPPT SIG LITE GRANN

Idag, strax innan  i skulle gå på kalas, kommer Elsa ut från sitt rum. Det första jag ser är att det saknas hår. Och att hon har “lugg”. Frågar vad hon har gjort och hon får världens panik. Hon ville inte ha tofs så hon har klippt av det istället. Samtidigt får hon ju panik just därför, för att hon vill ha långt hår. Och när hon ser sig i spegeln blir hon ledsen för fint är det ju inte. Luggen är väl egentligen det minsta problemet. Att hon klippt av sina vackra skruvlockar till polisonger är värre för nu står det ut två horn där om man sätter upp håret. Och i nacken har hon också klippt av en tofs. Och lite här och var. Hon har tagit en tofs här och en tofs där och klippt nån centimeter eller två från skallen.
Det ser ju lite jäkligt ut men nu kan vi inte göra något. Precis när vi sagt hur fint hennes hår blivit och att luggen äntligen blivit så lång att den når hästsvansen och vi inte behöver spänne mer. Men nej, vi börjar om. Med tofsar med kortare hår än när hon föddes. Just där det syns som mest.

Jag tror vi kör på utsläppt ett tag.