ATT HA GJORT VANNINGEN
Idag har vi haft en lång och aktiv dag. Först var vi i Vellinge på Vanningen simhall. Det var min första gång som badande besökare sen gymnasiet så det var en stor dag. Elsa har varit så glad att hon nästan gått i taket, pratat hela tiden om allt hon ska visa mig när vi är där och det första hon sa, nej, det andra hon sa imorse (det första var Idag är det lördag, då får jag godis!) var att hon var så glad för idag skulle jag följa med till simhallen. Och jag var precis lika glad, lite nervös till och med.
Väl där överraskade vi Måns och Liv som även de sken upp som en sol över mitt sällskap och sen tassade vi ner i det 37 gradiga vattnet och satt där gott och väl en timme medan ungarna dök och dök och dök och dök. Elsa är som en delfin. Helt tokig i vattnet och dyker hela tiden. Helt orädd är hon också och dyker/magplaskar från kanten där det är 1.80 m ner till botten. Det i sig spelar ju ingen roll eftersom Henrik väntar där nere och puffarna är på men jag tänkte att det kanske kunde göra henne rädd men icke. Hon klättrar upp, ställer sig på kanten och magplaskar rakt ner. I filmen är det sista hoppet och hon har ont i benen efter alla smällar när hon magplaskar så där ser hon lite avvaktande ut.
Sen åkte de vattenkasebana och Elsa åkte själv med Måns vaktandes längst upp och Henrik väntandes längst ner.
Efter badandet åkte vi hungriga till Hallongården där vi satt i solen på deras vindstilla gård och åt sparrissoppa och sparrispaj. Elsa sprang runt som en kalv på sitt första grönbete, matandes getter och får, klättrandes på allt.
Till sist gjorde vi Emporia en lördag lönevecka och det drar väl ner dagens betyg så vi glömmer det och fokuserar på att det här blev en sån dag som man väntat på hela långa vintern.
http://youtu.be/mjS_GZVBmys
One Comment
Farfar
HÄRLIGT! (Ett livstecken).