OCH TILLBAKA TILL RUTA NOLL

Säg den lycka som varar. Både i förrgår och igår var bra dagar med ganska mild feber och en annars piggare Elsa som började vara sig själv igen. Sen vaknar hon idag, tokförkyld och hemsk ihållande hosta med en feber som stiger för varje timme. Vi är ganska coola inför det här med sjukdomar, vanliga som ska tröskas igenom är ju inget att bry sig om men när vi nu har avverkat vecka tre och det inte känns som om det blir bättre, nä, då börjar jag fundera.

Vi ringde vårdcentralen idag, jag var ganska säker på att de skulle vilja ta ett prov eller så på henne men det ville de inte. Sa bara att vi skulle ge henne dricka och glass och låta henne leka och vara ute om hon ville när febern är nere och att om det inte blir bättre i början på nästa vecka så skulle vi ringa igen. Vi får väl se. Nyss grät hon att hon ville ha sin mamma i soffan medan jag fixade lite lunch i köket och sekunden senare så sov hon. Och sover fortfarande. Så visst är febern tillbaka…