Lillie fyllde två

Och det firades i Orrefors med stort kalas. Lillie var hur söt som helst med sitt stackars myggbitna ögas som fick henne att se ut som en liten pirat men myggbett eller ej, Lillie var hur glad som helst. Elsas glada miner byttes ibland mot surläpp och hängande huvud och redan innan vi åkte upp anade vi att det skulle bli svartsjukt, det är inte lätt att förstå eller acceptera att farmor och farfar vill dela sin tid på två barnbarn. Och jag tror nog farmor och farfar önskar de kunde klona sig.

I bilen hem pratade vi om vad hon kände och det visade sig att hon hade tyckt att alla bara lekte med Lillie. Elsa sa att när hon blev stor och fyllde år skulle alla få presenter, inte bara hon. Ja, men vänd på det istället, tänk vad häftigt det är att det finns en dag som bara är din? Där vi sjunger för dig och du får välja tårta och ha kalas och du får alla presenter? Det var väl OK tyckte hon men hon skulle ändå ge alla presenter så ingen blev ledsen. Stackars liten. Det var inte lätt att ta att det var Lillie som skulle blåsa ut ljusen på tårtan och öppna paketen. Men jag HJÄLPER bara, mamma!

Naturligtvis var det mest glada miner från Elsa, hon hade sett fram emot kalaset och gillade att få egna presenter och hjälpa till att blåsa ut ljusen. Vädret var det bästa på hela sommaren och vi satt ute länge medan ungarna sprang runt och plockade vinbär och hoppade studsmatta. Och piratLillie, som härmar varje ord man säger, verkade nöjd och glad med sin dag, med sina tekoppar och nya moppar, sina pennor och sin nya boll.

Tack för kalaset!