Fika hos Hanna-Clara

Så bjöd vi på vår icke-det-minsta-kladdiga kladdkaka ute på Majas och Michaels fina gård och solen lyste varm och barnen var lyckliga. Fastän Hanna är mer än 7 månader äldre så leker de jättebra ihop och de tröttade upp papporna rejält. Och en granne. För när de hittade ett bord man kunde hoppa ifrån fick grannen Jonas som pysslade på sin balkong vara åskådare och fick han för sig att göra något annat ropade de i kör “Jonas! Jonas! Jonas!” tills han snällt stod och tittade när de slängde sig ner.

Michael lekte kurragömma med dem och jag tror inte Elsa har lekt det förut och inte heller på engelska men det verkade funka ändå. Även om själva gömmandet gick Elsa förbi så hade de kul medan de sprang runt och krälade bakom växter och under bänkar. Sen var de katter ett tag och skulle bli kliade bakom öronen och mjauade loss i kör.
En himla fin eftermiddag som ska upprepas snart igen. De där två ska nämligen bli bästisar har vi bestämt. Dags att sätta planen i verket.