Ett första igen

Idag när jag skulle hjälpa Elsa ta på sig skorna sa hon “Dumma mamma! Inte ta den!”. Jag borde inte ha skrattat men det lät så sött och hon såg så bekymrad ut med sitt lilla ihoprynkade ansikte som hon tar fram när hennes föräldrar ställt till det att jag började gapskratta. Undrar hur många gånger jag kommer få höra det framöver? Just nu är det bara gulligt att hon fått ett ord för när någon inte gör som hon vill och jag tänker på hur hon snappat upp det.  Hur hon måste lyssnat noga när de andra barnen sagt det och sen noga övervägt hur hon ska använda det innan hon till slut sa det idag.
Jag har alltid vetat att språket var det jag skulle förundras mest över när det kommer till hennes utveckling och det är så himla häftigt! Som “fryser”- hur förstod hon att ordet är en känsla?

Människan är fantastisk.